Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas
som varken syns eller luktar. Gasen bildas när det fasta radioaktiva ämnet radium
sönderfaller. Radongasensönderfaller ganska snabbt till andra radioaktiva ämnen
i fast form. På knappt fyra dygn har hälften av radongasenomvandlats från gas
till andraämnen.
I utomhusluften är radonhalten låg, men inomhus är
det vanligt att radonhalten kommer upp i nivåer som är skadliga för hälsan.
Myndigheterna bedömer att radonhalterna är för höga i cirka 10 % av Sveriges
bostäder, och att ungefär 500 människor i Sverige varje år drabbas av
lungcancer som en följd av radon.
Eftersom förhållandena i en bostad ofta ändras över
tiden med till- och ombyggnader och andra förändringar är det inte säkert att hus
där låga radonhalter en gång mätts upp alltid kommer att ha en låg radonhalt. Kontrollmätningar av radon
bör därför utföras ungefär vart tionde år i alla hus, och alltid så snart som
möjligt efter tillbyggnationer. I hus där en hög radonhalt en gång mätts upp
och åtgärdats bör kontrollmätningar av radon utföras ungefär vart femte år.
Radon från marken är den i särklass vanligaste
orsaken till förhöjda radonhalter inomhus. I Sverige är också många hus byggda
med en typ av lättbetong, så kallad blåbetong, som är så pass radioaktiv att
byggnadsmaterialet i sig kan avge betydande mängder radon till inomhusluften. Det
förekommer också att radongas finns löst i vatten från bergborrade brunnar i så
höga halter att radonavgång från vattnet kan orsaka höga radonhalter i
inomhusluften.
